BOKA MUSIK
JiiJii - inte bara musik för barn!
Glädjesspridande föreställning med musik som spänner från världsmusik, jazz, reggae och popp. Från gött ös till vackra melodier. Namnet på föreställningen är VARA HÄR och svävar i en luftballong in över teman som både vuxna och barn känner till:
Vänskap, krokodiler i vardagsrummet, mot, tillhörighet samt en gnutta kärlek.
JiiJii släppte sitt första album Vara här i 2018 och samarbetar med Musik i Syd, Sommarlund och massa andra som vill ha lite extra fest när det är fest. 2019 spelade gruppen på Ystad Jazzfestival och än en gång bevisades det att detta inte bara är musik för kidsen men för alla. Vem myntade begreppet barnmusik? Läs hela recensionen i Ystads Allehanda.
Kirsti Meiers
Kirsti Meiers är en skandinavisk singersongwriter-hybrid som 2018 gav ut sitt första album ”Not Without A Song”. Debutalbumet producerade Meiers i sin dansk/norska Malmölägenhet med gästande musikvänner; Sanna Martin på Cello, Sofi Hellborg på sax samt Lotta Wenglén med Jens Lodén som medproducenter (Supermom och God Barking). Meiers svor sig till oberoende och intog scenen med det tyngsta Fender Rhodes som (nästan) gick att bära själv samt en gedigen looper. Med dessa skapade hon en famn för sina sånger, tunga beats, pyttelite humor och loopade sin röst till en annan dimensions människokör. Meiers röst och scennärvaro har jämförts med Bush & Björk. Explosiv och dynamisk.
Denna vår återvänder Meiers med ett nytt album packat med musikaliska berättelser – hälsningar från bland annat Mupparnas Animal, en björnmamma på BB, Carl Jung och en hundvalp med pinsamt långa ögon. Med uppföljnaralbummet vänder sig Kirsti Meiers ytterligare mot ljuset; insisterar på gemenskapen och har denna gången producerat hos och med Peter Bohlin och fullt band; Andreas Baw på trummor, Sofi Hellborg på sax, Björn Edqvist på trumpet och Peter Bohlin på bas, gitarr och percussion. Meiers tar med denna skiva ännu ett kliv in på singer songwriter scenen och bär utan problem, sångerna själv live. Frågan finns dock kvar - som en avhållen påminnelse om livets förgänglighet och sökande efter mening; Vart letar sig sångerna fram? Vad är egentligen meningen med en ny skiva och hur ska vi bära och hålla hoppet levande?