Made of Sound

“Vi började nynna mer efter att vi fick eta om röstens betydelse. VI började även läsa en bok. Vår son blev lugnare, Han vaknade til en stund ibland.

Under perioder när det är extra svårt eller tuft är musikterapi något man faktiskt ser fram emot och den är tröstande när man är ledsen eller orolig”

”Vissa situationer så sänks puls och barnet blev lugnare”

”Allt blev liksom lugnare och vi kunde landa lite i alla känslor”

”Jag har blivit modigare i att sjunga även när folk hör på.

”Barnen var “förtrollade av musiken”. dvs var närvarande, tittade, lyssnade lugnade sig”

Musikterapi på neonatal, Skånes Universitetssjukhus: Familjecentrerat utvecklingsstödjande musikterapi

Bästa musiken för det för-tidigt födda barnet är föräldrarnas röster. Det är mitt utgångspunkt och förvånansvärt ofta är det föräldrar som inte vet att barnet faktisk känner igen deras röst och lugnas av just den. Därför ät detta min mission nr ett: att höja medvetenheten om ljudmiljön på sal både för personal och föräldrar och göra det mindre konstigt att prata med de små även om omgivningen är högteknologisk, ibland skrämmande och maskiner låter, personal och andra familjer är bredvid. “Babbla”, “läs högt, kanske från en barnbok du tycker om, “finns det en vaggvisa i familjen?”. Personalen är bra på att prata lugnande med barnen, detta tar vi alla efter. Rösten är kungsvägen till att reglera nervsystemet, både när vi pratar til andra och när vi tex nynnar själva.

Ofta är det svårt att “hålla när en själv är rädd” då är det min upplevelse att just livemusiken från harpan (monochorden) och nynnandet - kanske ibland lite ord avhängig av barnet tillstånd och situation, är en hjälp för föräldrar att själva känna sig hållna, tagit hand om och kunde landa mera i den nya situationen.

Receptiv musikterapi (lyssna till musik m musikterapeut)

Du kanske har upplevt att en låt kan sätta fingret på just dét du känner eller att en låt kan påminna dig om nya sätt att förhålla dig til hur du mår. Jag själv har olika spellistor för att peppa mig på en grå måndagsmorgon, dansa eller slappna av. I musikterapin träffar du en musikterapeut som vet hur musiken kan användas på olika sätt efter vad du behöver: Några ungdomar saknar vardagen och vil dela en sång de brukar lyssna på med kompisar, då är det vårt utgångspunkt: lyssna på musik som är betydelsefull för dig.

Musik som framförs av tex symfoniorkestrar med en “bred” orkestrering har en förmåga att kunna henlede vår uppmärksamhet på olika känslor, “låta som nånting” eller “måla upp en landskap”. Det är därför sådan musik används i film och spel - för att förstärka känslan av handlingen på skärmen. Stänger du av ljudet är det inte alls lika vackert eller läskigt.

Ibland är vi i situationer i livet där vi inte önskar vara, vi kan önska oss bort till en annan tid, eller vi kan behöva hjälp till att hålla fast i något som är bra, söka efter lösningar eller bara få hjälp att stå ut. Då är musiken ofta en riktigt bra kompis. Och specielt den klassiska musiken kan något helt speciellt.

Lite enkelt sagt finns tre sätt i receptiv musikterapi:
Musiklyssnande är ett kravlöst sätt att vara tillsammans, vi kan prata eller inte. Musiken är viktigast. Om du inte redan har med dig en bra högtalare på sjukhuset lånar du av musikterapin. Vi lyssnar på låtar, föreslå nya, skapa spellistor med olika syften / till olika situationer (eventuellt innan OP eller uppvakningen).
Musikberättelser (bra att börja med)  är en musikstund där du får uppleva en “guidad” tur - en berättelse som jag läser upp. I bakgrunden finns specialkomponerat klassisk musik till just dén berättelsen. Musikberättelserna är skapat till forskningsprojektet MICO, som undersökte huruvida receptiv musikterapi kan ge stöd att sänka biverkningar som bl.a. oro och illamående under cytostatikabehandling. Metoden  används enbart av de musikterapeuter som är utbildade inom metoden. 
NB: Musikberättelser är bra som en individuell upplevelse (från 7 år) men ofta deltar fler i familjen samtidigt och delar upplevelsen med varandra efteråt.
Specialanpassat musikresa tar utgångspunkt i att musiken noggrant väljs ut utifrån det du berättar att du behöver. Vi avstämmer med varandra så musikterapeuten hittar rätt och du kan bestämma tex ett ställa att “börja” din musikresa på i fantasin. Det kan vara olika från gång till gång vad du behöver - allt efter hur du mår. Musikterapeuten stämmer av med dig, innan under och efter (eller enbart efter) om hur det är för dig att lyssna på musiken och vara med de känslor, minnesbilder, fantasibilder som väcks av musiken. Musikterapeuten som tillhandahåller detta arbete måste vara utbildat GIM terapeut på minst level II. 
NB: Från 12 år 

Jag var rätt så sjuk och kunde inte lämna sängen, men vi hittade sånger som jag sjöng och musikterapeuten spelade till. Vi planerade för en konsert där jag skulle sjunga, när jag blev frisk (ungdom 18 år)

Jag ville lära mig spela piano men kunde inte lämna rummet. Musikterapeuten kom till rummet med två pianon och jag lärde mig vid att titta på hennes händer. Jag lärde mig faktisk ganska snabbt och vi skrattade en hel del även om jag var rätt så sjuk då. (ungdom 17 år).

Expressiv musikterapi - Musik som skapas här och nu.

När liv, trygghet, vardag och familj kompromissas av sjukdom och behandling behövs psykosociala strategier som kan vara bärande både under och efter vård på sjukhus. Musikterapi beskrivs ofta som en tillgång under sjukhusvistelsen, något som skapar en upplevelse av normalisering i en annars främmande och högteknologisk medicinsk omgivning. Här ges te.x möjlighet att uttrycka sig via improvisation med musik / lek och musikskapande /låtskrivande.

Musikterapi kan vara för vem som helst, eftersom musik är något alla vi människor helt grundläggande har med oss, oavsett om vi kan spela ett instrument eller inte. Du behöver alltså inte kunna spela ett instrument för att få besök av en musikterapeut.

Svensk som internationell forskning visar att inlagda barn och unga, som deltar i musikterapi, stärks i sin förmåga att klara av kriser samt att musikterapi kan reducera ångest och bidra till smärtlindring.

Musikterapi kan hjälpa att skapa en ram kring sjukdomsupplevelsen och bidra med ett fönster ut till omvärlden, där känslor förknippade med sjukdomen – eller något helt annat – lättare kan uttryckas eller lyfta och hålla fast i något som inte handlar om sjukdom, men att få vara någon annan, en musiker, en kreativt skapande aktör med kontroll över / i sitt eget liv.

Vi bara hittar på i musikterapirummet. Det finns många olika ljud och instrument som jag tycker låter som nånting och det säger jag. Musikterapeuten spelar med utan att veta vad jag kommer hitta på. Då kan det bli en sång eller en berättelse som en aldrig vet hur den kommer bli. Jag tycker också om att spela högt på trummorna och sjunga i mikrofon samtidigt.
(Barn 7 år)

Jag och mamma skrev en sång till klovnerna (barn 6 år)

Jag hade precis lärt mig skriva och kom på massa sånger som jag skrev ner medan jag tänkte dom. Du föreslog melodier til och vi skapade jättemånga sånger som mamma spelade in på mobilen. Jag tycker också mycket om att spela jättehögt i musikterapirummet på trummorna och ropa saker, sjunga eller skoja i mikrofonen samtidigt. Då spelar musikterapeuten till. (barn 7 år)

Jag hade inte spelat piano sedan jag lämnade mitt land. Där spelade jag varje dag. Jag har glömt att jag saknade att spela. Jag satte mig vid pianot i dag och jag känner att jag måste ha musiken med tillbaka in i mitt liv (mamma 46 år)

Jag spelade med min syster, det var roligt och lät bra. (barn 5 år)

Jag hade tråkigt och satte mig ibland och spelade på kvällarna när jag var inlagd. Det kom många andra och sade att det var precis det de behövde höra (barn 10 år)

Jag och mormor spelade. Hon höll mina händer. Det tyckte jag inte om (barn 4 år)

Ljusgårdens Musik- MIljömusikterapi på Skånes Universitetssjukhus

Miljömusikterapi är specialanpassad, interaktiv levande musik i syftet att bidra till en positiv upplevelse av att vistas i rummet, öka känslan av att känna sig välkommen, sedd och trygg.

I Ljusgården på Barnsjukhuset i Lund sitter ofta sitter patienter och familjer som väntar på avtal på avdelningen, personer som får behandling i tex drop, någon väntar på taxin hem, familjer vill samlas flera stycken än det går på vårdrummet osv. Ibland äter personalen här, ibland har hantverkare sin lunchrast här. Rummet är till för alla.

Via live improviserat musik går det att skapa ett positivt bemötande, leda uppmärksamheten vidare i något som kan vara trevligt ‘maskera’ jobbiga ljud, skapa trygghet, lek, initiera kontakt.

Musikterapeuten som är utbildat i person-anpassat improvisation skapar livemusiken på bakgrund av vem som finns där och vilka stämningar som kan bidra til att uppnå just känslan av trygghet, välkomnande. Ofta vill barnen spela med musikterapeuten vilket går bra. I sådana fall är det musikterapeuten som tar ansvar för att reglera ljudnivå och uttryck så det inte stör andra i rummet och personal som arbetar intill rummet. Det går ju - som bekant inte att stänga öronen.